Min syn på terapi kontra ”coaching”

2006 var jag på Anthony Robbins 4-dagars-seminarie ”Unleash the power within” i London. Jag läste då sista året till Ekonom på Linköpings Universtiet. Min dröm var att bli en ”coach”. För mig betydde att coacha en människa att hjälpa en annan människa att må bättre, utvecklas inom olika områden och att hjälpa den personen ta sig förbi hinder. Jag vet inte den exakta definitionen på vad terapi innebär, men traditionellt sett har terapin varit mer sjukdomsinriktad och coachningen mer mental-friskvårdsinriktad. Så här tänker jag kring saken.

A: Sjukdom.

B: Normaltillstånd.

C: Lycka, balans, självförverkligande.

Jag menar att syftet med terapi är att ta personen från A till B och att syftet med coachning är att ta personen från B till C. Problemet är bara att individer har ett flertal viktiga områden i sitt liv, roller, delpersonligheter etc. som alla befinner sig på olika delar av samma kontinum. En person kan t.ex. ligga på A i sin roll som mamma och hustru men på B i sin hälsa och på C när det gäller förmåga att ta emot kritik på arbetet. Jag menar att det inte finns någon enkel skiljelinje mellan terapi och coaching och att terapi faktiskt kan vara terapi inom vissa områden och coaching inom andra, och att coaching kan vara coaching inom vissa områden och även innehålla en hel del terapi.

The brighter the sun the darker the shadow

Titeln ovan är ett citat från den världsberömde psykologen Carl Jung. Jung talade om att alla människor har delpersonligheter, brister och tillkortakommanden som de inte ville veta av och som de därför ”gör omedvetna”. Dessa delar av personligheten kallade Jung för en persons ”skugga” (shadow). Så länge en persons skugga förblir omedveten för individen, tenderar individen att projicera den på sin omgivning – det som i folkmun kallas för att ”man ser sina egna brister i andra”. Nyckeln till personlig utveckling och tillväxt börjar med att individen öppnar sina ögon för sina skuggpersonligheter och återintegrerar dem med sin personlighet – först då är det möjligt att börja växa mot en starkare och mer balanserad personlighet.

Påverkan kräver förståelse

Många människor tror sig veta andras bästa. Jag hävdar att höjden av arrogans är att tro sig veta en annan människas bästa. Jag har själv varit där, då jag trott mig veta exakt vad en annan människas bästa innebär. Med tiden har jag förstått att det inte riktigt är så enkelt. Många människor som vill förändras vet redan vad orsaken till sina problem är, i många fall är det uppenbara exempel som t.ex överkonsumtion av mat eller alkohol, konstanta vredesutbrott, isolering,uppskjutande eller undvikande av viktiga saker. Frågan är ofta inte vad som skall förändras utan hur något ska förändras.

Vi tror att vi per automatik vet vad andra behöver – det gör vi inte. ”Jag vet precis vad du menar” är en ofta använd fras. För att påverka en annan människa måste man först försöka förstå den människan. Vem är det här? Vad är det som driver den här människan? Vad är viktigt för den här individen? Näst efter fysisk överlevnad kommer en människas behov av att bli förstådd – att verkligen lyssna är därför en verklig gåva. När man verkligen lyssnar, lyssnar man inte bara med öronen utan med kroppen, hjärtat, ögonen. Istället för att lyssna helhjärtat väntar vi alla i alltför stor utsträckning på vår tur att prata istället. Att döma människor går tvärs emot den här principen – ”they key to good judgement is understanding”. Att döma grundar sig ofta i någon form av rädsla eller på projicerade negativa känslor som man själv bär inom sig.

Beteendeanalys i synnerhet och KBT i allmänhet

Bifogar ett utdrag från ett kort mail-svar jag gav en person för ett tag sedan. Jag beskriver vad beteendeanlys och KBT kan innebära:

”Med beteendeanalys menar jag en analys av (oftast) dysfunktionella beteenden, där man identifierar inre (tankar och känslor) och yttre (t.ex. handlingar) beteendens konsekvenser på kort och lång sikt. Mindfulness har ju kommit mer och mer även inom KBT och innebär ju ungefär ”medveten närvaro”. Mindfulness kommer ursprungligen från Buddhismen där man menar att denna högre grad av närvaro är ”läkande” då den bl.a. håller en utanför de automatiska tankarna, som till stor del är både dysfunktionella och repetetiva. När det gäller kärnan i själva KBT så brukar man citera Epictetus som sa ”Man is disturbed not by things but by the view he takes upon them”. Inom KBT menar man att vi människor inte reagerar på händelser och världen som sådan utan på våra tankar kring och tolkningar av världen och händelserna. Vidare så menar man att alla dysfunktionella känslor är resultat av tankeförvrängningar, exempelvis dikotomt tänkade (svart eller vitt-tänkande), personalisering (”allt är mitt fel”), övergeneralisering etc. När man jobbar med KBT så försöker man komma åt och ”motbevisa” tankar och så kallade ”grundantaganden” hos klienten. Grundantaganden är tankar som sitter djupare och som klienten tänkt många gånger genom livet. Exempel på grundantaganden kan vara ”Jag är inte älskvärd”, ”Det är nåt fel på mig”, ”Jag duger inte”, ”Mtt värde beror på hur framångsrik eller snygg jag är”, etc. En central teknik inom KBT består av att skriva ner de dysfunktionella tankarna i en kolumn, identifiera tankeförvrängningarna i en kolumn, samt att skriva rationella mottankar i en tredjekolumn – detta kallas för PNT-schema (Protokoll för negativa tankar). Inom KBT så förespråkas ett rationell och realistiskt tänkande”.

The Law of success

The Law of Success: framgång leder till arrogans. Arrogans leder till misslyckande. Ställer detta i kontrast till en av verserna i tao te ching som säger något i stil med att:

”Why is the sea king of a hundred streams? Because it lies below them. Its humility gives it its power”.

Vad kan vi dra för slutsats av det här då? Jo att det faktiskt lönar sig att behålla en ödmjuk attityd även när man nått ett visst mått av framgång. Om man tittar på de allra största stjärnorna så ser man att de faktiskt lyckats med just detta, ta tex. Peter Forsberg och Niklas Lidström som två bra exempel.

A Journey of a thousand miles..

A journey of a thousand miles begins with one step säger lao tzu och jag skriver mitt första blogginlägg på sidan. Bara för att ha det gjort och sluta skjuta upp det. Ett av dom bästa sätten att undvika ”uppskjutande” (eng. procrastination) är faktiskt att bryta ner stora uppgifter i små enkla delar. Ofta blir det ändå att man gör mer än vad man tänkt sig.

Mindfulness

En stor del av vårt tänkande är fokuserat på den negativa sidan av tillvaron. Sinnets (engelska: mind) egentliga funktion är att säkerställa vår överlevnad genom att scanna efter potentiella framtida hot (oro), försvara oss från verkliga eller inbillade konfrontationer med andra människor, samla in-, sortera- och analysera information. I denna process finns ingen glädje – lyckligtvis finns det ett sätt att stiga ur den – mindfulness.Genom att istället för att lyssna till våra tankar ha vårt fokus i nuet, på andningen eller något annat ”ankare” kan vi minska vårt lidande och istället, i takt med att vi övar, känna ett ökat lugn och välbehag i det innevarande ögonblicket.

Coachning

Vårt tänkande och vår attityd påverkar till stor del våra resultat inom livets olika områden. Mental träning är lika som fysisk träning – ju mer du tränar desto bättre/starkare blir du. Detta är en väl bevarad hemlighet bland idrottsmän som länge använt sig av mental träning. Kanske är du en av de människor som känner att du duger som du är och vill växa ytterliggare inom något område, i sådana fall är coachning något för dig!